Författare: IAE

Wall Street Journal skriver om tilltagande konkurrens i Europa om avfall att förbränna.

Läs mer här.

Tekniska Verken i Kiruna som har ambitionen att erbjuda Sveriges billigaste fjärrvärme sänker nu fjärrvärmepriset med 2% från och med 1 januari 2016. Detta ska ses som ett steg i den gemensamma strategi som Tekniska Verken i Kiruna och LKAB antagit för värmeförsörjningen av Kiruna centralort. Den ska baseras på industriell restvärme och bidra till att fjärrvärme i Kiruna i framtiden blir Sveriges billigaste.

Läs mer här.

Höganäs stålverk i Halmstad står om något år beredd att leverera värme till fjärrvärmenätet i Halmstad. Volymerna på dessa leveranser kommer att motsvara värmebehovet för 2 500 nyuppförda villor.

Läs mer här.

Enkäten finns här i sin helhet.

Fråga 1 om fjärrvärme

Är fjärrvärmen i Sverige en effektiv uppvärmningsform?
– Ja.

Har fjärrvärmen potential att nå större marknadsandel/fler kunder?
– Ja.

Finns risk att bränslen som biomaterial/sopor blir bristvaror för kraftvärmeproducenter?
– Ja.

Är kraftvärmen ett alternativ till kärnkraft för elproduktion?
– Ja, men snarare ett komplement.

Är den reviderade fjärrvärmelagen mer anpassad till producenterna än kunderna?
– Ingen åsikt.

Fråga 2 om restvärme

Är restvärmen en bra värmekälla för fjärrvärmen?
– Ja.

Bör hela potentialen restvärme tas till vara?
– Ja.

Är restvärme ett bra alternativ från klimat-/miljösynpunkt?
– Ja.

Behöver fjärrvärmelagen ändras för att ta till vara mer restvärme?
– Ja, sannolikt.

Är kraven enligt det reglerade tillträdet till fjärrvärmenäten ett hinder för externa värmeleverantörer till fjärrvärmenät?
– Ja, sannolikt.

Behövs stimulanser för att mer restvärme ska tas till vara?
– Nej.

Fråga 3 Allmänna synpunkter på fjärr/restvärme – öppen fråga
Fjärrvärmeleverans till kund anpassas till minskat behov av energi när bostäderna blir allt mer energieffektiva Restvärme kan ses som en viktig “råvara” i energiproduktionen

Enkäten finns här i sin helhet.

Fråga 1 om fjärrvärme

Är fjärrvärmen i Sverige en effektiv uppvärmningsform?
– Ja.

Har fjärrvärmen potential att nå större marknadsandel/fler kunder?
– Fjärrvärmen har haft en bra tillväxt under en längre tid där främst hushåll och industrier i mer urbana miljöer har anslutits. Större investeringar per ansluten kund kommer troligen framledes att krävas vilket förmodligen leder till en mättad tillväxt. men vår uppfattning är att det finns goda förutsättningar för en fortsatt tillväxt under lång tid framöver.

Finns risk att bränslen som biomaterial/sopor blir bristvaror för kraftvärmeproducenter?
– Det är tänkbart i ett europeiskt perspektiv där värmefrågan högst är avhängig tillgången på naturgas. Ambitionen om att diversifiera sig kommer sannolikt att öka efterfrågan på biomaterial samt sopor där det inte är omöjligt att Sveriges import minskas drastiskt.

Är kraftvärmen ett alternativ till kärnkraft för elproduktion?
– Ja, elenergi som alstras i kraftvärmeverk är baskraft tillika den som alstras i kärnkraftverk.

Är den reviderade fjärrvärmelagen mer anpassad till producenterna än kunderna?
– Lagstiftningen måste ju ha sin utgångspunkt i förutsättningarna för en aktör att kunna leverera fjärrvärme, vilket lagen har, men sätter även ett golv vad gäller skydd för konsumenterna.

Fråga 2 om restvärme

Är restvärmen en bra värmekälla för fjärrvärmen?
– Ja, i många av fallen. Det är bra att energieffektiviteten ökar och att man tar till vara på energin i stället för att låta den gå till spillo.

Bör hela potentialen restvärme tas till vara?
– Ja, i den mån som det är företagsekonomikst försvarbart. Det kommer alltid finnas restvärme från industriell verksamhet som inte gåt att ta till vara på.

Är restvärme ett bra alternativ från klimat-/miljösynpunkt?
– Ja.

Behöver fjärrvärmelagen ändras för att ta till vara mer restvärme?
– Förtydliganden och införande om tillträde till rörledningar är positivt. Men den delvis otydliga utformningen som lagstiftningen fått är olycklig.

Är kraven enligt det reglerade tillträdet till fjärrvärmenäten ett hinder för externa värmeleverantörer till fjärrvärmenät?
– Fjärrvärmeverksamhet utgör i grunden ett naturligt monopol med ett eget distributionsnät och oftast i huvudsak en dominerande produktionsanläggning som är dimensionerad för nätet. För att uppnå en positiv samhällsnytta får ju inte tillträdet av externa leverantörer innebära betydande hinder för den dominerande produktionsanläggningens produktion. Vår utgångspunkt är att lagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att rimliga hinder återfinns för ett reglerat tillträde, vilket utvecklingen går mot.

Behövs stimulanser för att mer restvärme ska tas till vara?
– Inte vad vi kan se idag.

Fråga 3 Allmänna synpunkter på fjärr/restvärme – öppen fråga

–

Enkäten finns här i sin helhet.

Fråga 1 om fjärrvärme

Är fjärrvärmen i Sverige en effektiv uppvärmningsform?
– Ja.

Har fjärrvärmen potential att nå större marknadsandel/fler kunder?
– Ja.

Finns risk att bränslen som biomaterial/sopor blir bristvaror för kraftvärmeproducenter?
–

Är kraftvärmen ett alternativ till kärnkraft för elproduktion?
– Ja, i viss mån.

Är den reviderade fjärrvärmelagen mer anpassad till producenterna än kunderna?
– Ja.

Fråga 2 om restvärme

Är restvärmen en bra värmekälla för fjärrvärmen?
– Ja.

Bör hela potentialen restvärme tas till vara?
– Ja.

Är restvärme ett bra alternativ från klimat-/miljösynpunkt?
– Ja.

Behöver fjärrvärmelagen ändras för att ta till vara mer restvärme?
– Ja.

Är kraven enligt det reglerade tillträdet till fjärrvärmenäten ett hinder för externa värmeleverantörer till fjärrvärmenät?
– Ja.

Behövs stimulanser för att mer restvärme ska tas till vara?
– Ja.

Fråga 3 Allmänna synpunkter på fjärr/restvärme – öppen fråga

Fjärrvärme är en viktig del av Sveries energiförsörjning. Den nya förändringen i fjärrvärmelagen om reglerat tillträde är ett steg i rätt riktning men än finns trösklar för t.ex. externa producenter med spillvärme att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Kd vill därför öppna tillträdet till och skapa konkurrens på fjärrvärmenäten genom så kallat tredjepartstillträde, så att till exempel spillvärmeleverantör kan sälja värme dirket till konsumenten. Detta anser vi skulle leda till effektivare energianvändning och ökad samhällsnytta.

Enkäten finns här i sin helhet.

Fråga 1 om fjärrvärme

Är fjärrvärmen i Sverige en effektiv uppvärmningsform?
– Ja.

Har fjärrvärmen potential att nå större marknadsandel/fler kunder?
– Ja.

Finns risk att bränslen som biomaterial/sopor blir bristvaror för kraftvärmeproducenter?
– Nej.

Är kraftvärmen ett altenativ till kärnkraft för elproduktion?
– Ja.

Är den reviderade fjärrvärmelagen mer anpassad till producenterna än kunderna?
– Ingen åsikt.

Fråga 2 om restvärme

Är restvärmen en bra värmekälla för fjärrvärmen?
– Ja.

Bör hela potentialen restvärme tas till vara?
– Ja.

Är restvärme ett bra alternativ från klimat-/miljösynpunkt?
– Ja.

Behöver fjärrvärmelagen ändras för att ta till vara mer restvärme?
– Ingen åsikt.

Är kraven enligt det reglerade tillträdet till fjärrvärmenäten ett hinder för externa värmeleverantörer till fjärrvärmenät?
– Ingen åsikt.

Behövs stimulanser för att mer restvärme ska tas till vara?
– Nej.

Fråga 3 Allmänna synpunkter på fjärr/restvärme – öppen fråga

Nej.

Enkäten finns här i sin helhet.

Fråga 1 om fjärrvärme

Är fjärrvärmen i Sverige en effektiv uppvärmningsform?
– Ja.

Har fjärrvärmen potential att nå större marknadsandel/fler kunder?
– Ja.

Finns risk att bränslen som biomaterial/sopor blir bristvaror för kraftvärmeproducenter?
– Nej.

Är kraftvärmen ett altenativ till kärnkraft för elproduktion?
– Ja.

Är den reviderade fjärrvärmelagen mer anpassad till producenterna än kunderna?
– Nej.

Fråga 2 om restvärme

Är restvärmen en bra värmekälla för fjärrvärmen?
– Ja.

Bör hela potentialen restvärme tas till vara?
– Ja.

Är restvärme ett bra alternativ från klimat-/miljösynpunkt?
– Ja.

Behöver fjärrvärmelagen ändras för att ta till vara mer restvärme?
– Nej.

Är kraven enligt det reglerade tillträdet till fjärrvärmenäten ett hinder för externa värmeleverantörer till fjärrvärmenät?
– Ja.

Behövs stimulanser för att mer restvärme ska tas till vara?
– Nej.

Fråga 3 Allmänna synpunkter på fjärr/restvärme – öppen fråga

Vi ser både kraftvärmen och restvärmen som viktiga pusselbitar i att få ett helt förnybart energisystem. De regelförändringar som gjorts de senaste åren behöver nu få verka ett par år behöva göras. Vi ser också en stor utmaning i att få bra avsättning för fv i takt med att hus blir bättre isolerade och värmepumparna tar allt större marknadsandelar. Det finns samtidigt en stor potential i att exportera det kunnande som finns inom kraft- fv-branschen till övriga Europa i samband med den energiunion som nu presenterats av EU-kommissionen som på många sätt går ut på att göra sig mer oberoende av importerade bränslen.

Enkäten finns här i sin helhet.

Fråga 1 om fjärrvärme

Är fjärrvärmen i Sverige en effektiv uppvärmningsform?
– Ja.

Har fjärrvärmen potential att nå större marknadsandel/fler kunder?
– Ja. Något energisnåla hus minskar efterfrågan.

Finns risk att bränslen som biomaterial/sopor blir bristvaror för kraftvärmeproducenter?
– Nej, på grund av stor överkapacitet och import av sopor.

Är kraftvärmen ett altenativ till kärnkraft för elproduktion?
– Det är en pusselbit för att nå 100% förnybar energi.

Är den reviderade fjärrvärmelagen mer anpassad till producenterna än kunderna?
– Nej.

Fråga 2 om restvärme

Är restvärmen en bra värmekälla för fjärrvärmen?
– Ja.

Bör hela potentialen restvärme tas till vara?
– Den potential som är ekonomiskt och miljömässigt motiverad.

Är restvärme ett bra alternativ från klimat-/miljösynpunkt?
– Ja.

Behöver fjärrvärmelagen ändras för att ta till vara mer restvärme?
– Nej. Vi står bakom lagen som togs i riksdagen år 2014.

Är kraven enligt det reglerade tillträdet till fjärrvärmenäten ett hinder för externa värmeleverantörer till fjärrvärmenät?
– Se svaret ovan. (Nej)

Behövs stimulanser för att mer restvärme ska tas till vara?
– Se svaret ovan. (Nej)