IAE

2007-2-19

EU behöver fjärrvärme men inte à la Sverige Jan Bech- Sörensen ordfrande Industrigruppen Återvunnen Energi Mer fjärrvärme skulle ge ett enormt bidrag till EU:s klimatmål. Men de svenska monopolen innebär att stora energimängder går förlorade – spillvärme och överskottsvärme från industri och fastigheter. Öppna näten för fler aktörer. Med ny teknik och nya tjänster kan fjärrvärme bli en lika stor exportsuccé som mobiltelefonin, skriver Jan Bech-Sörensen.

Branschföreningen Svensk fjärrvärmes vd Magnus Lundberg skriver att chansen att nå EU:s ambitiösa klimatmål begränsas av sektorstänkande; det behövs samverkan mellan energi-, industri och transportsektorerna för att utvinna mer ur samma energimängd (5/2).

Visst – genom smarta samarbeten över sektorerna och lika villkor för skatter och utsläppshandel kan mer energi tas tillvara. Det är också riktigt som han skriver ”att industrins överskottsvärme utnyttjas alltför dåligt i Europa”.

Industrigruppen Återvunnen Energi (företag som vill att mer värme från industrin tas tillvara) upplever dock inte alls det intresse från fjärrvärmeföretagens sida som Lundberg beskriver.

På många orter har fjärrvärmen byggts ut just för att ta tillvara värme från industrin.

Men efter hand har de svenska fjärrvärmeföretagen börjat bygga egen produktion, och väljer nu allt oftare att satsa på denna.

Att marknaden inte fungerar beror främst på att fjärrvärmenäten drivs som monopol.

Det finns en energipotential som motsvarar minst 10 procent av den totala fjärrvärmen som inte utnyttjas i Sverige.

Om fler länder i Europa satsade på fjärrvärme skulle det ge ett enormt bidrag till EU:s klimatmål. I de flesta länder tas industrins värme över huvud taget inte om hand, och i kraftproduktionen kyls restvärmen bort.

I dag kan vi dock inte rekommendera den svenska modellen till andra EU-länder.

I Sverige drivs fjärrvärmen som lokala monopol. Varje nät är så unikt att det inte kan tjäna som förebild för något annat, brukar monopolets representanter hävda. En enorm marknad väntar den dag fjärrvärmeföretagen slutar kämpa för att bevara monopolet på en begränsad marknad, och i stället deltar i utvecklingen av den internationella värmemarknaden.

Telemonopolet slopades – och nu är Norden global hemvist för flera av de största aktörerna på mobiltelefoni. Systemtänkande, drift och produkter för fjärrvärme har i dag potential att bli en väl så stor exportsuccé som mobiltelefonin.

Fjärrvärmeföretagen bör låta nya aktörer få möjlighet att utveckla ny teknik och nya tjänster!

”Anslutningspunkterna”, som kunderna ofta kallas, blir då både köpare och säljare på en öppen marknad för värme. Ett bra exempel på hur fjärrvärmemonopolet tänker är brevet från Anders Östlund, Eon Värme, 15/1.

I sitt svar på industrins kritik av monopolet föreslår han att en partssammansatt nämnd (Reko) ska pröva intressekonflikter.I Östlunds förslag, som känns igen från den avslutade Fjärrvärmeutredningen, har fjärrvärmebolagen alltjämt makten över näten.

Men situationen blir inte bättre vare sig för industrin eller för värmekunderna! Först med öppna nät där olika aktörer får tillgång till näten kan vi få en utveckling där olika produktionsslag konkurrerar på samma villkor.

Det är marknaden som bör avgöra fördelningen mellan kraftvärme och spillvärme i näten.

I Sverige har vi infört konkurrens på el, järnvägar och kollektivtrafik samt på gas- och telekommarknaden.

Tids nog öppnas även fjärrvärmemarknaden.

Fjärrvärmeföretagen bör ta chansen att medverka i denna process i stället för att bevaka sina monopol. ”En enorm marknad väntar.”

2006-10-16

Jan Bech-Sörensen energiansvarig, Kemira Kemi AB, och Emma Henriksson utredningschef, Fastighetsgarna Sverige.

Fjärrvärmen är på många sätt ett av de bästa uppvärmningsalternativen.

Miljövänlighet, bekvämlighet och leveranssäkerhet anses vara fjärrvärmens styrka. Samtidigt kritiseras fjärrvärmen för att vara dyr.

Varför är då fjärrvärmen så dyr? Fjärrvärmeleverantörerna har idag ett naturligt lokalt monopol.

På varje ort finns bara en fjärrvärmeleverantör. Fjärrvärmemonopolisten har rätt till fri prissättning av sina tjänster utan konkurrens från andra leverantörer.

Monopolet gör också att fjärrvärmeföretagen själva avgör om de vill använda sig av återvunnen energi från industrin och vad de vill betala för denna värme.

Säljarna av överskottsenergi kan ofta vittna om att fjärrvärmeföretagens egen produktion ofta går före återvunnen energi från industrin. Monopolet på fjärrvärmemarknaden hindrar därmed ett effektivt utnyttjande av alla värmeresurser i Sverige.

Lösningen för att kunna sänka värmetaxorna för boende och öka användningen av miljövänlig återvunnen energi är att skapa konkurrens i fjärrvärmenäten. I praktiken betyder det att man inför så kallad tredjepartsaccess till näten. Det möjliggör för exempelvis industriföretag att mot betalning använda fjärrvärmenät för att sälja värme direkt till fastighetsägare. Konkurrerande energiföretag till det lokala fjärrvärmeföretaget skulle kunna etablera sig på orten och leverera värme via det lokala nätet.

En separering av fjärrvärmenät från värmeproduktion och försäljning menar vi är fullt genomförbart.

Fjärrvärmeleverantörerna Fortum och Vattenfall har uttryckt viss vilja att öppna sina nät för andra leverantörer, men deras branschorganisation Svensk Fjärrvärme säger blankt nej.

Vår uppfattning är att alla skulle bli vinnare på ökad konkurrens i fjärrvärmenäten. Boende och fastighetsägare skulle få sänkta värmetaxor, industri och fastighetsägare skulle på ett enkelt sätt kunna bidra till hållbar energianvändning där överskottsvärme återvinns.

Men även fjärrvärmeföretagen kan bli vinnare på en öppnad marknad. Den totala marknaden för fjärrvärme kan öka och duktiga fjärrvärmeföretag kan ges möjlighet att växa på marknader utanför det egna nätområdet. Dagens värmeföretag som oftast är bundna till sina kommuner skulle kunna utveckla nya tjänster och produkter.

Tänk om Ericsson och Nokia fortfarande hade varit bundna som underleverantörer till Televerket?

2006-6-29

Igår presenterade statsminister Göran Perssons oljekommission sin slutrapport, med målet att minska Sveriges oljeberoende. Vi har ett förslag till regeringen om hur man kan rädda upp mot 5 TWh energi varje år i Sverige, som i dag går till spillo. Därigenom minskar vi beroendet av andra energikällor.

Oljekommissionen föreslår att ”den olja som används i industrin för värme eller ånga ska ersättas med biobränslen eller fjärrvärme”.

Ännu viktigare är att den redan befintliga energi som återvinns av industrin bereds möjlighet att ersätta fossila bränslen. Våra erfarenheter visar att det behövs konkreta åtgärder för att bättre ta tillvara den värme som återvinns bland annat från industrin.

På Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet arbetar man nu med en proposition om ökad konkurrens på fjärrvärmemarknaden.

Genom rätt utformning av propositionen kan Sverige ta ett stort steg mot minskad energianvändning. º Öppna fjärrvärmenäten för konkurrens. En gradvis öppning och ett så kallat begärt tillträde till fjärrvärmenäten innebär till exempel att ett industriföretag mot betalning kan använda nätet för att sälja värme direkt till kund. Om erfarenheterna är goda, bör man gå vidare med ytterligare steg för ökad konkurrens i näten. º Inför krav på att pröva tillvaratagandet av återvunnen energi i plan- och tillståndsprocesser.

Ingen ny värmeproduktion till ett fjärrvärmenät borde tillåtas utan att man i miljötillståndsprocessen prövat tillgången på återvunnen energi i området. º Skapa incitament för att återvinna värme. Kommande initiativ inom EUkommissionen, till exempel investeringsbidrag och skatter bör utformas så att ökad användning av återvunnen energi främjas. º Utred hur man kan skapa morgondagens konkurrensutsatta värmenät.

Fjärrvärmeutredningen konstaterade att det är möjligt att införa en obegränsad tredjepartsaccess, men ansåg inte att nyttan överstiger kostnaderna i befintliga nät. Vi anser att Sverige borde ta fram modeller för hur man kan driva nät med full konkurrens.

Vi menar att både fjärrvärmeföretagen, industrin och värmekunderna kan bli vinnare på ökad öppenhet och konkurrens även inom värmenäten.

APROPÅ Jan Bech- Sörensen, Kemira Kemi AB Anders Lyberg, Cementa AB Alexander Johansson, Pilkington Floatglas AB Carl-Erik Grip, SSAB Industrigruppen Återvunnen Energi

Återvunnen energi från industriprocesser borde vara ett självklart alternativ för fjärrvärmebolagen, billigt och miljövänligt.

Men i dag använder de bara häften av potentialen – de favoriserar sin egen produktion. Resten går till spillo! Detta beror till stor del på att vi har monopol, skriver Jan Bech-Sörensen.

Åke Pettersson, vd för Fortum Värme, försvarar prisnivån på fjärrvärmen i Stockholm som fått omfattande kritik av bland andra Fastighetsägarna. Fastighetsägarna i Stockholm är nöjda med fjärrvärmen, men de tycker priset är för högt och är därför kritiska till fjärrvärmeföretagens nuvarande monopol på nätet.

Åke Pettersson tycker att det är en intressant idé med fler leverantörer i fjärrvärmenäten. Det tycker även vi på Kemira Kemi och andra företag som levererar återvunnen energi (ofta kallad spillvärme) till landets fjärrvärmenät. Vi skulle välkomna en sådan förändring som skulle ge oss möjlighet att erbjuda värme med bästa miljöprestanda till ett attraktivt pris.

Den främsta invändningen mot konkurrens i fjärrvärmenäten som Åke Pettersson framför är att priset till kund måste vara konkurrenskraftigt. Inom industrin är vi många som arbetar med att rädda energi i våra processer så den kan återanvändas i fjärrvärmenäten. Återvunnen energi från industriprocesser borde vara ett självklart alternativ för fjärrvärmebolagen om man ser till kostnad och miljöeffekter.

Tyvärr är det inte så i verkligheten.

Runt om i landet kan vi som säljer återvunnen energi till fjärrvärmenäten vittna om att fjärrvärmeföretagens egen produktion ofta går före spillvärme.

Enligt Svensk Fjärrvärme finns det cirka tio terawatttimmar, TWh, möjlig återvunnen energi från industrin. I dag används mindre än hälften – resten går till spillo. Detta beror till stor del på att vi har monopol.

Jag tror att tio TWh är en kraftig underskattning; det finns betydligt mer.

Åke Pettersson menar också att konkurrens i näten förhindras av ett antal tekniska, ekonomiska och administrativa utmaningar, och Fjärrvärmeutredningen visar också detta.

Många remissinstanser till utredningen, däribland Kemira Kemi AB, andra industriföretag, Villaägarna, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation, Fastighetsägarna Sverige, Svenskt Näringsliv, Svenska Bostäder AB och AB Stockholmshem har dock framfört att utredningen borde ha utrett möjligheterna grundligare att släppa in fler leverantörer i näten. Så gott som samtliga remissinstanser betraktar också fjärrvärmeverksamheten som ett tekniskt monopol.

Vi anser att fjärrvärmeföretagen, på samma sätt som telebolagen på sin tid, kraftigt överdriver svårigheterna med ökad konkurrens i näten. I dag vet vi som telekonsumenter att konkurrensen gett oss många och smartare tjänster, samtidigt som priset sänkts dramatiskt.

Liknande möjligheter finns på fjärrvärmeområdet, där värmeföretagen kan utveckla tjänster som sänker kostnaderna för hyresgästerna och tar till vara den miljövänliga återvunna energin från industrin. Vi ser därför med spänning fram mot regeringens kommande proposition för att stärka konsumentens ställning på värmemarknaden.

Regeringen har nu chansen att skapa en konkurrensutsatt marknad som sänker kostnaderna för hyresgäster och villaägare, samtidigt som den kan öka återanvändningen av industrins spillvärme och hjälpa regeringen att nå sina miljömål.