Stort engagemang för restvärme på riksdagsseminarium

Stort engagemang för restvärme på riksdagsseminarium

I onsdags arrangerades ett riksdagsseminarium på tema restvärme. Engagemanget från både folkvalda och experter från branschen var stort, och förhoppningen är nu att seminariet ska leda till en större diskussion om hur mer restvärme kan tas tillvara i näten.

Hindras industrin från att leverera utsläppsfri värme till fjärrvärmenäten? Var titeln och frågan som låg till grund för det webinarium som Rickard Nordin (C) och Camilla Brodin (Kd), i samarbete med Fastighetsägarna och Industrigruppen för Återvunnen Energi arrangerade (IÅE) i mitten av april. Hur framtidens energiförsörjning ska se ut är en ständigt aktuell fråga och här måste alla möjligheter som finns utnyttjas, något som Rickard Nordin började med att poängtera.

• Ska vi klara av att hantera framtidens behov av energi måste vi utnyttja all återvinning som är möjlig. Restvärme i fjärrvärmnätet måste tas tillvara, sade Nordin.

Webinariets moderator Rikard Silverfur, Chef Utveckling & Hållbarhet Fastighetsägarna, gav därefter ordet till Anders Ydstedt som representerade IÅE. Ydstedt började med att instämma med Nordin om vikten av att restvärme verkligen tas tillvara.

• Redan idag är fjärrvärme ett miljövänligt alternativt. Om vi lyckas med att få in mer restvärme från industrin i näten så kan den bli ännu bättre. Detta kräver dock att näten är öppna för alla aktörer som vill vara med och bidra. Med dagens regler får de som ansluter ta hela risken att närsomhelst bli avstängd när nätägarna så vill. Andelen restvärme i fjärrvärmen har därför stagnerat, men har potential att växa . Mer restvärme i näten blir en konkurrensfördel för både fjärrvärmen och industrin, förklarade Ydstedt.

Industrins konkurrenskraft var också något som Emma Gunnarsson, Energichef, Kemira Kemi, tog upp. Företaget har bland annat en stor anläggning i Helsingborg.

• Det är viktigt att ha helikopterperspektiv på resursfrågan. Då kan vi både skapa klimatnytta och nytta i kronor och ören. I Helsingborg har vi har levererat värme till nätet sedan 1974 och vilket ger en låg användning av primärenergi. Detta innebär också en intäkt för en biprodukt som stärker vår konkurrenskraft. Vi gör detta på affärsmässiga grunden och i god dialog med Helsingborgs stad. Det är viktiga framgångsfaktorer, betonade Gunnarsson.

Ytterligare en del av samhället där det finns restvärme att ta tillvara är inom fastighetssektorn.  Ulf Näslund Teknikutvecklingschef, Vasakronan, menade att här finns en stor potential som ännu inte är utnyttjad.

• En del av Vasakronans energistrategi är att återvinna på plats genom att cirkulera i byggnaderna, men vi levererar överskott till nätet i Stockholm under delar av året. Utmaningarna kring restvärme från byggnader, är bland annat temperaturen till nätet är för låg och man måste använda värmepumpar då dagens fjärrvärmenät kräver det. Men potentialen är stor om man lyckas samla stora kluster med byggnader som alstrar restvärme på samma plats som exempelvis serverhallar. Så kan man skapa lokala energigemenskaper där byggnaderna ligger i kluster, vilket är en stor potential inför framtiden, menade Näslund.

Lars Holmquist, Omvärldsanalytiker, Göteborg Energi, inledde med att beskriva kretsloppet av energi i Göteborg där fjärrvärme är en bärande del.

• Det hela är ett svårt pussel, men som ska läggas så effektivt som möjligt. Det ser lite olika ut i olika städer beroende på vilka verksamheter som finns. Men största delen av värmen till fjärrvärmen i Göteborg kommer från industrin. Det hela kräver samarbete och någon måste ta investeringarna. Lagstiftningen ska inte tvinga fram åtgärder som inte är lönsamma. Affärsmässighet och ömsesidighet måste råda. Det finns andra system som hindrar aktörer från att leverera in i fjärrvärmenätet såsom utsläppshandeln. Industrier blir en del av utsläppsrättshandeln om man ansluter till fjärrvärmenätet.

Camilla Brodin (KD) avslutade med att betona hur viktigt det är att lyfta restvärmefrågan.

• Politiken ska se helheten. Det är viktigt att skilja på el och energi. Här finns mycket gott att göra, det gäller bland annat att hitta affärsmodeller och visa på vad detta kan tillföra systemet som helhet. Det bidrar till att göra Sverige konkurrenskraftigt. Vi måste prata mer om detta i framtiden, avslutade Brodin.